tisdag 27 september 2016

Fredad zon för B-styrkan

I det stora hela är jag mycket nöjd med helgens övning med 29. hemvärnsbataljonen. Något jag inte uppskattade var dock när övningsledningen överprövade vår eldgivning. Den aktuella delen av övningen var dubbelsidig med en B-styrka som anföll och där vår granatkastarpluton skulle understödja den försvarande sidan. Vi hade framskjutna eldledningsgrupper och en av dessa kunde observera när B-styrkans huvuddel lastade av vid fordonsavlämningsplats. En sådan truppsamling är ett mycket lämpligt mål för indirekt eld men efter att eldkommandot skickats in gick tiden utan att något hände. E-gruppen sände flera frågor till granatkastarplutonen (som spelades av övningsledningen) varför det inte kom något Fyr och till slut fick de svaret att övningsledningen inte tillät att eldkommandot verkställdes, troligen för att hela B-styrkan i sådana fall hade blivit nedkämpad. Jag hörde inte någon förklaring direkt från övningsledningen men på omvägar hörde jag att övningstekniska omständigheter gjorde att B-styrkan var i en fredad zon.

Det finns flera poänger med att öva indirekt eld tillsammans med andra hemvärnsförband. Jag tycker att en viktig poäng är att man ska få en förståelse för vilken verkan man kan få med indirekt eld. Den poängen går dock förlorad när man inte spelar effekten av den eld som skulle ge störst verkan. I övrigt var det mindre grupper ur B-styrkan som bekämpades, däribland en prickskytt. En prickskytt kan vara ett allvarligt hot men det är inte den typ av mål som granatkastare främst är avsedda för.

Givetvis kan det finnas övningstekniska omständigheter som gör att övningsledningen är tvungen att styra B-styrkan till vissa platser där B-styrkan inte får bekämpas innan övningsmomentet börjar. Ifall de begränsningarna inte är kända på förhand leder sådant här till stor frustration.

måndag 26 september 2016

KFÖ med 29. hvbat

I helgen som gick hade jag den stora förmånen att få delta i 29. hemvärnsbataljonen KFÖ i området kring Mysingen. De fyra granatkastarplutoner som nu sätts upp i militärregionerna, där vi i Dalabataljonen och MR Mitt är först, ska kunna lösa uppgifter även vid annan hemvärnsbataljon och nu övade vi att underställas Södertörnsbataljonen. Hela granatkastarplutonen var inte med utan det var eldledningsdelarna på bataljons- och kompaninivå som vi fick öva.

För min del var det den första tillämpade övningen efter vårens/sommarens befattningsutbildning och det gjorde att det var intressant och lärorikt på många sätt. Även om de flesta av oss har erfarenheter från värnpliktsutbildning med förbandsövningar så är uppgiften att understödja hemvärnsförband relativt ny liksom skärgårdsmiljön. Jag kände mig nästan som hemma efter min värnpliktsutbildning i Flottan för drygt 20 år sedan men uppgiften att leda eld är något annat än undervattensspaning. Under denna övning blev det tydligt att det är en bra lösning att hemvärnsgranatkastarplutonen är ett komplett system som utöver själva granatkastarplutonen även består av bekämpningsledningsgrupp, som förstärker bataljonsstab, och eldledningsgrupper, som kan understödja kompanier


Det är inspirerande att få se att även andra hemvärnsbataljon är på god väg att utvecklas med nya och ökade förmågor. Vi blev mycket väl emottagna av både bataljonen och utbildningsgruppen och är det någon från Södertörn som följer bloggen så vill jag tacka så mycket för helgen!

fredag 8 juli 2016

Kursavslutning

Idag var det så examensdags och avslutningsceremoni med inbjudna anhöriga. Målsättningen för utbildningen var att kunna placera granatkastarsoldater individvis vid Dalabataljonens granatkastarpluton, och alltså inte att producera en ny pluton. Utbildning av soldater i ett komplext system förutsätter dock att hela systemet fungerar och under de sista veckornas övningar har vi verkligen fungerat som en granatkastarpluton. På bilden nedan är plutonen uppställd och i bakgrunden finns bplatsbandvagnen i mitten flankerad av två pjäsbandvagnar. (Egruppen knästående i mitten.)


Nu när min befattningskurs är avslutad konstaterades att vi uppnått och i vissa delar överträffat målen med utbildningen. För min personliga del är jag både stolt och lättad över att ha kunnat fullfölja utbildningen som haft ett högt tempo och som inneburit många slags utmaningar. Nästa återträff med huvuddelen av plutonen blir redan vid KFÖ i höst. Dalregementsgruppen har lagt ut bilder från ceremonin på Facebook. På Facebook finns även en kort film från vår sista skjutning (Artilleri- och luftvärnsklubben).

Jag vill tacka:
- Dalregementsgruppen för att jag fått möjlighet att gå kursen;
- min arbetsgivare Skatteverket som beviljade min ledighetsansökan;
- de bloggläsare som uppmuntrade mig att söka kursen;
- alla kompetenta och engagerade instruktörer;
- rekryterna vid Dalaplutonen 1601 som välkomnat mig;
- föräldrar och svärföräldrar som ställt upp som barnvakter i sommar samt framför allt
- min familj som ställt upp och anpassat sig under tio veckor.

Bloggen blir kvar men frekvensen av inlägg kommer inte att vara lika hög nu när denna utbildning är avslutad. Trevlig sommar!

torsdag 7 juli 2016

Utbildningsofficer, en av Försvarets viktigaste befattningar

Kväll innan utryckning och vi har avslutat med en trevlig middag för rekryter och befäl från både GMU och befattningsutbildning. Vi passade på att tacka våra mycket duktiga och engagerade befäl som gjort vad de kunnat för att vi ska få förutsättningar att uppnå målen för utbildningen. Instruktörerna är både inlånade hemvärnsbefäl och tidigare anställda YO men grunden är utbildningsofficerarna vid Dalregementsgruppen.

Hemvärnsbataljonerna är förband som, åtminstone vad jag ser vid Dalabataljonen, är väl bemannade och med hög beredskap. För att det ska fortsätta vara så så krävs instruktörer som kan planera och genomföra intressanta och lärorika övningar eller, som i vårt fall, grundutbilda nya soldater. Min erfarenhet är tyvärr att  övningar som inte är bra ger en kraftigt ökad risk för att hemvärnsmän slutar delta på övningar och i förlängningen avrustar. Många utbildningsofficerare har varit med sedan det regemente som föregick utbildningsgruppen lades ner. I takt med att de går i pension, eller slutar av annan anledning, måste utbildningsgrupperna kunna rekrytera nya utbildningsofficerare. Vi inom hemvärnet kan bidra med motiverad trupp att öva och utbilda men dessutom måste Försvarsmakten bidra med anställningsvillkor som gör det attraktivt arbeta med utbildning av hemvärnsförband vid en utbildningsgrupp även för yngre officerare.

I skrivande stund är det lugnt på logementet då rekryterna fortsatt firandet på annat ställe. Mitt riktiga muck-firande, december 1994, gick inte enligt plan. Min städade besättning (minus kock) firade med julbord med våra befäl tidigare under veckan och kvällen innan utryckning avslutades med en promenad i Karlskronakvällen. Tyvärr missade jag promenaden då divisionschefen tyckte att den kvällen passade bra för att diskutera en utvärdering jag skrivit* (även till högre chef). När jag kom tillbaka efter den diskussionen hade mina kamrater gått och jag fick följa med en annan besättning (plus vår kock) ut och det blev en betydligt senare kväll. (Kanske inte den effekt DC hoppats på.) Jag känner alltså att jag redan haft min muckfest och avslutar nu med en förhoppning om en lugn natt!

* Utvärderingen gick i korthet ut på att den ensidiga fokuseringen på incidentberedskap och ubåtsjakt (de facto minkjakt) ledde till att sjökursen vid fartygsdivisionen inte blev någon särskilt bra utbildning.

onsdag 6 juli 2016

Omröstning bäste kamrat

Idag genomförde vi omröstning om bäste kamrat. Detta skedde så att varje soldat fick skriva ett namn på en lapp och jag utgår ifrån att den som fick flest röster kommer att bli bäste kamrat för utbildningen. Under ett antal år arbetade jag i valberedningen för Miljöpartiet i Dalarna och då administrerade vi bland annat provval (där partiets medlemmar röstar om vilken placeringen kandidaterna ska ha på valsedeln). Den valmetod jag fastnade för är Instant-runoff voting och det är en metod som jag tycker skulle passa utmärkt i den här typen av sammanhang. Istället för att bara rösta på en kandidat kan man då rangordna ett antal (3-10 st?) bra kamrater. Rösterna räknas sedan i omgångar där man i varje omgång räknar det översta namnat på varje valsedel. Om ingen kandidat får egen majoritet ser man vilken kandidat som får minst antal röster och den kandidaten stryks inför nästa omgång och då kommer de rösterna att gå till de kandidater som fanns på följande platser på röstsedlarna. Detta upprepas tills någon kandidat har majoritet av rösterna.

Dagens tjänst avslutades med att vi sprang milen och även om jag tycker att det kändes bra att springa varven på den kuperade slingan så fick jag inte bättre tid än 54:02.

tisdag 5 juli 2016

Återinförd GU-plikt

Den tidigare riksdagsledamoten (MP) Annika Nordgren-Christensen har i uppdrag att utreda Försvarsmaktens personalförsörjning, ett uppdrag som ska redovisas senast 2016-09-30. I samband med Almedalsveckan presenterade hon vad utredningen arbetar med och en intervju med henne kan ses på svtplay. I korthet kommer nuvarande personalförsörjning kompletteras med grundutbildning med plikt.

Själv har jag nu tre dagar kvar av min tioveckorskurs som för huvuddelen är slutet på en 6,5 månader lång befattningsutbildning till Hemvärnets granatkastarpluton. Annika nämner inte Hemvärnet i intervjun och i direktiven  för utredningen står att Hemvärnet (enligt Inriktning för Försvarsmakten 2016-2020) ska bestå av totalförsvarspliktig personal med hemvärnsavtal. Jag har dock funderat över vad som skiljer denna utbildning från tidigare värnpliktsutbildning och i praktiken är det mycket små skillnader. Soldaterna har sökt utbildningen frivilligt och det är frivilligt att efter utbildningen teckna hemvärnsavtal (vilket nästan alla gör) men om man inte gör det krigsplaceras man i annat förband och kan då även kallas in till repetitionsutbildning.

Under denna utbildning har jag på olika sätt kommit i kontakt med yrkessoldater (GSS/K) och jag tycker att det är tydligt att detta system inte fungerar, vilket jag också skrivit om tidigare. Även om soldaterna skulle få kraftigt höjd lön så kommer det finnas problem med hög och/eller oförutsägbar personalomsättning. Anställning av tidvis tjänstgörandet soldater (GSS/T) verkar inte alls fungera i den meningen att det inte finns några större krigsförband bemannade med GSS/T som är gripbara på samma sätt som värnpliktiga krigsförband var tidigare.

Även om nuvarande personalförsörjning blir kvar så anser jag att det skulle vara naturligt med gemensam grundutbildning under totalförsvarsplikt för alla soldater vid ett förband oavsett om soldaten föranmält intresse för anställning vid mönstringen eller om soldaten tagits ut med plikt. Efter genomförd grundutbildning kan därefter alla som vill (oavsett eventuell föranmälan) söka anställning som soldater för begränsad tid vid vissa krigsförband med hög beredskap. Jag ser ingen anledning att anställa tidvis tjänstgörande personal annat än som befäl eller särskilda specialister; motsvarande hur anställning av reservofficerare såg ut tidigare fast för fler personalkategorier.

Skulle även hemvärnsförbanden kunna personalförsörjas genom plikt? Frivilligheten är utan tvekan, och har alltid varit, en av hemvärnets styrkor och med frivillig utbildning men pliktad tjänstgöring där vissa inte längre är frivilliga skulle det nog bli en annan stämning i förbanden. Samtidigt är frågan hur länge hemvärnsförbanden kan bemannas med till stor del äldre värnpliktiga? Kanske hamnar vi där att även Hemvärnet bemannas med totalförsvarspliktiga?

Som ej allmän värnplikt kommer den givetvis att vara orättvis i förhållande till de som inte behöver göra värnplikt och här ser jag fram emot att utredaren har förslag på hur genomförd värnplikt kan vara meriterande.

måndag 4 juli 2016

Inventering och förrådsställning

Nu är vi inne på sista veckan av utbildningen och idag har vi bland annat förrådsställt lånad materiel och inventerat i förrådet. Den eviga frågan är hur utrustningen ska ställas in i förrådet; materielslagsvis eller förberett för aktivering. (Jämför commodity loading vs combat loading .) När man ska inventera är det en stor fördel om materiel av samma slag finns i samma pall men när förbandet ska aktiveras är det givetvis en fördel om utrustningen för respektive grupp/fordon finns på samma ställe. Jag har kommit till slutsatsen att det bästa är att utrustningen är anpassad för aktivering men då måste varje pall vara uppmärkt med det innehåll som ska finnas där så att det blir någorlunda enkelt att inventera (och så att man vet vart utrustningen ska vid deaktivering). Tyvärr har jag haft svårt att hitta listor som visar hur det är tänkt att materielen vid ett förband ska fördelas vilket underlättar sådan ordning i förrådet.


Dalregementsgruppen har för övrigt lagt ut en film på Facebook från när pjäsplutonen sköt nedhållande eld i fredags.